Eftersom foten är tillräckligt bra för bad har vi gjort ett par utflykter till stranden, där man bland annat kan studera det rådande badmodet. För den kvinnliga befolkningen är variationen inte särskilt stor: om du inte är gammal tant och har hel baddräkt är det bikini som gäller, rätt snålt tillskuren. 99% har överdelen på, men den återstående procenten avvikare tolereras.
För manliga badare finns det mycket fler varianter. Smala badbyxor är numera ovanliga men förekommer, ofta hos bärare av rätt hög ålder. Sedan verkar det vara så att ju yngre man är, desto längre blir brallorna. Jag är medelålders och har alltså badbyxor av typen boxershorts, medan de unga grabbarna har brallor ner till knäna - nej, ännu längre. Dessutom har de kalsonger på sig. Okej, det här är havet så jag bryr mig inte, men när jag läser att det modet har spritt sig till badhusen blir jag lite förbannad. Vad är det för nymoralism som får unga killar att inte våga byta om till badbyxor? Kanske tur att man inte går till badhus.
Jag har varit här rätt många gånger förr, i såväl maj, juni som september (samt under kallare årstider). Aldrig i augusti, och det här är också första gången i juli. Jag måste tillstå att värmen tar rätt hårt. Nu finns det visserligen luftkonditionering i sovrummet i lägenheten, men resten av lägenheten har ingen AC och blir som en bakugn under vissa tider av eftermiddagen och kvällen. Eftersom det är ännu varmare utomhus vid den tiden kan det vara svårt att fördriva tiden. Man får försöka hålla sig i stillhet, eventuellt sova ett tag även om jag har vissa problem med det när jag vaknar. Viss tid kan man tillbringa på lokal med en kall öl eller så. Men där kan man ju inte sitta i sex timmar, liksom man inte kan stå sex timmar i den svala duschen.
Luftkonditioneringen är mycket välbehövlig för att klara nätterna. Men den är inte helt lätt att ställa in lagom och låter dessutom en hel del. För tio år sedan hade lite missad sömn inte bekymrat mig så mycket, men jag tål helt klart inte lika mycket nu för tiden. Så imorse fick jag ett anfall av semesterdepression. Idén med semester är ju att vila upp sig, men jag kände mig utschasad i stället för utvilad. Dessutom blev jag stressad över att mer än halva semestern hade gått, samtidigt som jag på samma gång dels längtade hem och dels var stressad över att det var så få dagar kvar i Spanien. Hur skulle jag hinna shoppa och bada tillräckligt mycket på så kort tid? Som ni hör tänker man inte särskilt klart i sådana lägen. Men ett kort tag bröt jag ihop och det kändes inte alls bra.
Som tur var gick det över, men jag fick lite att tänka på. Att inte klara av värme och sömnbrist lika bra längre är förstås delvis ett ålderstecken. Men jag misstänker att de här humörsvängningarna som har dykt upp då och då under årens lopp (alltså inte bara sista året) kan ha en annan orsak. Någon annan MS-läsare som känner igen sig?
Gambar Desain Interior Rumah Minimalis 2 Lantai
10 år sedan
