söndag 7 februari 2010

Artighet är en dygd

Telefonen ringer på lördagkvällen kvart i sex, då jag står och lagar mat. Jag känner inte igen numret och anar oråd.

Den uppringande: Hej, jag heter xxx och ringer från Språktidningen.

De har sökt mig ett par gånger under veckan. Jag testade tidningen i två nummer förra året och har inte fortsatt prenumerationen. Jag förstår att de behöver sälja prenumerationer, men...

Jag: Hur fan har ni mage att ringa och försöka sälja saker till mig EN LÖRDAGKVÄLL!?? Har ni ingen hut i kroppen?

...sa jag inte. Jag tänkte det bara. Jag svarade ett kort: “Tack, jag är inte intresserad” och lade på. Jag är nämligen väluppfostrad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar