En arbetstagare som fått diagnosen multipel skleros blev uppsagd drygt tre månader efter det att arbetsgivaren fått kännedom om sjukdomen. Arbetsgivaren gjorde gällande att det förelåg arbetsbrist och undantog innan turordningen fastställdes två anställda som enligt vad arbetsgivaren angav var av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Fråga om uppsägningen vidtagits i strid mot anställningsskyddslagen och lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.
Sammanfattning:
M.K. anställdes den 1 mars 2002 som projektledare hos bolaget. I slutet av september 2003 insjuknade M.K. Han blev sjukskriven den 2 oktober 2003 och fick efter en kortare sjukhusvistelse diagnosen multipel skleros. Vid ett möte den 10 oktober informerade M.K. företrädare för bolaget samt övrig personal om sin sjukdom. Den 16 januari 2004 sades M.K. upp. Som skäl för uppsägningen angav bolaget arbetsbrist.
Jag kan i och för sig ha en viss förståelse för att företaget gör ett försök att bli av med killen. När en anställd drabbas av en sjukdom som gör att han blir borta några veckor på heltid och sedan blir sjukskriven på deltid, är det nog inte lätt för ett företag med sex-sju anställda att ta sitt fulla arbetsgivaransvar. (Därmed inte sagt att företaget gör rätt.) Dock tror jag att långtifrån alla små företag skulle agera som företaget i domen gjorde.
Jag har fortfarande inte sagt något på mitt jobb om min diagnos, men jag känner mig rätt trygg för den stund då det blir dags. Det är skillnad på små och stora företag. En “besvärlig” anställd kan bli en tung börda för ett litet företag. På ett stort företag har man mycket mer att förlora på att inte skydda sina anställda i svåra lägen. Men visst blir man lite fundersam.
Eftersom ni antagligen inte orkar läsa hela domen, kan jag avslöja att killen med MS fick rätt. Arbetsgivaren dömdes att betala skadestånd.
Lite beror det på vilken typ av ms man har samt om man har en bra bromsmedicin. Jag brukar hävda att jag har mindre sjukfrånvaro än kollegor utan kroniska diagnoser. Visst, jag kanske är sjukskriven en vecka per år, men räknar man ihop andras förkylningar och frånvaro så överstiger det min ynka vecka. Så för min del gör ms varken till eller från. Jag är ingen belastning för arbetsgivaren. De blir kanske rädda för en för dem okänd diagnos utan att se till vad man presterar eller hur hög närvaro man har.
SvaraRadera