Jag tränade igår. Trots att det inte var OS lyckades jag överträffa förra veckans prestation med ytterligare fem minuter på cross-trainern.
Nu är det inget självändamål att överträffa sig själv vid varje träningspass. Det var något jag lärde mig förra våren, då träningen till slut blev en börda. Visst kan det vara spännande att sätta upp ett mål för sig själv, till exempel “nu ska jag öka tiden på cross-trainern till 20 minuter”. Och det känns bra att klara det. Men det är inte OS jag tränar för, jag tränar för att få bättre kondition och må bättre. Det är en svår avvägning: till viss del måste jag tvinga mig själv att gå och träna, och jag måste sikta någonstans. Men sätter jag upp för höga mål slutar det med att jag ger upp.
Desain Tangga Kaca
8 år sedan
Duktig du är.
SvaraRaderaJag har inte kommit igång än.. :S Ja jag går promenader men riktiga rehabträningen finns fortfarande i framtiden.
Du gjorde en reflektion förra våren, som fick mig att tänka efter: "Du kanske tränar lite för hårt?"
SvaraRaderaDet var en bra kommentar. Den påminner mig fortfarande om varför jag tränar, och att lyssna på kroppen.