Någon gång för ungefär tio år sedan tyckte vi att den omtalade boken om Harry Potter verkade vara en bra högläsningsbok på semestern. På den vägen är det. Böckerna och filmerna har följt med våra barn under uppväxten, och vi vuxna har hängt med. Bok två och tre läste jag också högt, och sedan fick barnen läsa själva. När första filmen kom var vår yngsta dotter knappt sju, och vi sade åt henne att fick följa med - på villkor att hon läste texten själv. Snacka om att hon var motiverad. Med den sista boken var cirkeln sluten: vi väntade inte på den svenska utgåvan, utan alla i familjen läste på engelska.
Ikväll var vi på det obligatoriska biobesöket. Men visst är Harry Potter och halvblodsprinsen en transportsträcka i väntan på slutdelen. Eller slutdelarna, det blir två filmer av bok sju.
Håller med dig, men transportsträckan är ju även den ett måste... Eller hur?!
SvaraRaderaHa en bra kväll! Kram Anna