Bevare mig väl

Man tar sig för pannan när man läser i DN om Bevara ord-kampanjen.

- Jag är ordmänniska själv, så jag blev glad när jag läste om er adoptionskampanj, säger Lena Adelsohn Liljeroth, i telefon från västkustsemestern.

Åhå, så kulturministern är ordmänniska. Så fint. Då är väl jag också ordmänniska. Men vad är det för ord som folk vill “bevara”? Här följer några få exempel från den långa listan.

ehuru, emedan, enär m fl

Dessa ålderdomliga konjuktioner används inte längre, och det på goda grunder. Exempelvis risken för sammanblandning med befintliga ord med annan betydelse.

gårdfarihandlare, handelsbod, lornjett, junker

Jag kunde inte tro att någon skulle vilja bevara dessa annat än för skämtsamt bruk, men jag hade tydligen fel.

förbaskad

En eufemism (förskönande omskrivning) för förbannad. Eufemismer gör i allmänhet ett rätt löjligt intryck. Det händer att jag själv använder dem, men jag försöker låta bli. Alltså: säg inte järnvägar eller sablar, svär ordentligt eller låt bli. Och förbannad räknas väl inte ens som en svordom längre.

evenemang

Förslagsställaren vill att detta gamla hederliga svenska ord skall användas i stället för event, som ju har blivit allt vanligare. Ser ni problemet?

Visst finns det bra ord i listan, men man får vada igenom mycket skräp för att hitta pärlorna, och dessa kommer att skifta i kvalitet beroende på vem man frågar. Men det ligger ju i tiden: låt vem som helst skicka in vilka förslag som helst, och lägg sedan ut alltsammans på webben utan urskillning. Därefter kan vem som helst skriva hur korkade kommentarer som helst, och vilken idiot som helst kan blogga anonymt och omedelbart få en länk från artikeln.