lördag 13 juni 2009

Språkfunderingar

Med två tonåringar i huset är det fascinerande att iaktta skillnaderna mellan olika generationers användning av språket. Att den yngre generationen använder en massa uttryck som inte fanns för några år sedan, blandar in ord från andra språk (inte bara engelska) och använder gamla ord på nya sätt är förstås inte ett dugg förvånande. Fet/fett är paradexemplet på det sistnämnda - ett urgammalt ord som nu gör ny tjänst som ett otroligt mångsidigt förstärkningsord. Utan att på stående fot kunna belägga saken, misstänker jag starkt att språkutvecklingen i alla tider till stor del har drivits fram av människor under tjugo.

Men jag har också på sistone blivit pinsamt medveten om hur många ord i ens eget språk som stämplar en i en viss generation. Följande lista innehåller typiska ord som jag själv har använt eller fortfarande använder:
  • häftigt
  • läckert
  • plugget
  • pröjsa
  • järnet
  • farsan
  • morsan
  • suveränt
  • lubba
  • brallor
  • dojor
  • snubbe
  • lattja
  • lira
  • haja
  • gå till frissan
  • gå på muggen
  • matan
Det är rätt kul att pröva de här orden på sina tonåriga döttrar. De flesta av orden framkallar kvävda skratt och himlade ögon över hur stenålder det låter. Några av orden var svårbegripliga, och ett par ord (lubba, matan) hade de inte ens hört. De skulle aldrig drömma om att använda ord som häftigt eller suveränt, ord som jag uppfattar som vanlig vokabulär, men som omedelbart avslöjar vilken generation jag tillhör. Och jag skulle förstås känna mig otroligt töntig om jag gick runt och sade fett najs eller coolish. Några av uttrycken ovan har återgått till neutrala varianter som skolan, byxor och betala.

Tittar jag vidare på listan upptäcker jag en annan sak: med undantag för mycket informella sammanhang, skulle jag inte använda ett enda av orden i skrivet språk. Det lär inte våra tonåringar göra heller med sina ord, lika lite som den äldre generationen skriver tjomme, hyvens, stabben eller brallis. Formellt skriftspråk är ett annat språk än talspråket, det är mycket stabilare och det går inte lika enkelt att avgöra åldern på den som skriver. Så vi kan vara lugna: våra tonåringar kommer att göra sig förstådda i framtiden, och deras barn kommer att skratta åt dem när de kryddar sitt tal med ord som softish eller jao.

Vidare läsning: Leonis slanglexikon med en massa slanguttryck från förr

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar