Det är jag som är Malin

Efter cirka tolv minus två timmars sömn har jag bara kvar en lättare huvudvärk, och en optimistisk livssyn, i synnerhet jämfört med i natt. Jag blev väckt fem i tre av Indien. Det tog inte så lång tid att lösa problemet, men sedan är det där med att somna om. Jag låg och oroade mig. För att det skulle ringa igen, för semestern, för den överblivna oxfilén som vi skulle äta idag och som jag var övertygad om att ingen skulle vilja ha - och så vidare.

Det är tur att man är en rationell människa och vet var alla dessa negativa tankar kommer ifrån. Beskrivet på synnerligen lättfattlig engelska på den officiella webbplatsen: Sometimes interferons, including AVONEX, make people feel sad. Låter nästan som Sometimes I feel like a motherless child.

I förrgår hade vi fått ett vitt kuvert i brevlådan med någon trycksak i och ett företagsnamn i ena hörnet, adresserat till Malin och så mitt efternamn och adress. Uppenbarligen något som hade kommit fel. Min fru hade satt upp en lapp i porten i hopp om att denna Malin, som måste ha glömt att sätta sitt namn på brevlådan, skulle ge sig tillkänna och hämta sin post. Jag sökte på Eniro efter Malin. Gott om personer som heter så, men ingen som var i härheten av att stämma in på adressen. Jag tittade på företagsnamnet: biogen idec. Det lät vagt bekant. Till slut trillade polletten ned, och jag insåg att det var jag som var Malin, öppnade kuvertet och tog ut ett exemplar av MS-magasinet, en gratistidning som jag hade beställt för ett par månader sedan från http://www.multipelskleros.nu. En färsk notis på hemsidan bekräftade att man hade gjort bort sig vid hanteringen av prenumeranter. Någon annan som har fått den tidningen, med konstig adress? :-)

Själva tidningen: inga större förväntningar på en gratistidning, men den var ganska läsvärd. Det förvånade mig positivt att tidningen inte innehöll reklam för några läkemedel, och svaret fanns inuti: man får inte namnge läkemedel i en patienttidning.