Ett år

Nästa vecka är det ett år sedan jag började på mitt nuvarande jobb. Måndag 2 juni 2008. Det var en omvälvande period i mitt liv. Jag visste att jag hade en sjukdom som kunde vara MS men jag var inte säker, och jag visste inte var jag stod yrkesmässigt. Samtidigt var jag lättad över att komma ifrån mitt gamla jobb, och oerhört glad över att få en chans att jobba med det jag var bra på.

Ett år har gått. Vad har hänt under året?

Jag har fått en diagnos.

Jag har varit fri från nya skov.

Jag har lärt mig att jag inte påverkas så mycket av mina symptom i vardagen.

Jag har blivit fast anställd.

Jag har lyckats bra på jobbet.

Jag tar behandling en gång i veckan mot MS.

Jag har inte berättat på jobbet att jag har MS. 

Jag har inte vant mig vid att ha MS. 

Är jag förvånad över att det visade sig vara MS? Inte alls.

Är jag förvånad över att ha klarat mig från skov under året? Ja, en smula. Och väldigt tacksam.

Trodde jag att vardagen skulle förändras mer? Den stora förändringen har varit att byta jobb, vilket var en gigantisk förändring i sig.

Trodde jag att jag skulle få fast anställning så snabbt? Inte direkt. Även om det var uttalat som en möjlighet från början, hade jag nog snarare trott att jag fortfarande skulle vara konsult efter ett år.

Trodde jag att jag skulle lyckas bra på det nya jobbet? Definitivt. Men det har faktiskt gått över förväntan.

Kunde jag föreställa mig hur det är att ta behandling varje vecka? Nej. Och jag trodde att biverkningarna skulle klinga av mer än de har gjort.

Trodde jag att jag skulle ha “kommit ut” med min MS vid det här laget? Ja.

Trodde jag att jag skulle vänja mig vid att ha MS? De kvarstående symptomen har jag börjat vänja mig vid. Vad jag inte visste var hur jag skulle påverkas inuti. MS syns inte alltid utanpå. Tankarna kring att ha en kronisk sjukdom syns inte utanpå. Oron för att sjukdomen ska ta ett nytt kliv syns inte utanpå. Det tar tid att bearbeta.

Trodde jag att jag skulle sitta och blogga om det här? Aldrig i livet. :-)